Vet ni vad jag saknar mest med Sverige?
Jag saknar inte min säng, nya sängar är alltid mysigt.
Jag saknar inte maten, liksom, äta mat ute varje dag är ju helt okej ;)
Jag saknar inte klimatet, vem gör det i denna värmen?
Jag saknar däremot min pojkvän. På dagarna går det bra, då pratar vi i telefon några minuter och då känns allt mycket bättre! När jag får dagens sms mår jag också mycket bättre. Vi skickar ett sms om dagen och det känns ändå bra, för det blir jobbbigare om vi pratar för mycket. Då saknar jag honom för mycket och då är inte tårarna långt ifrån. Men jobbigast är på kvällen. När jag tänker på att ligga i hans famn och somna, pussa honom godnatt och säga att jag älskar honom när han bara ligger någon cm ifrån mig. Det är jobbigt på morgonen, när jag inser att hans armar inte är slingrade runt mig och att jag inte vaknar av hans kyssar mot min nacke - jag vaknar av ett jobbigt alarm hundra mil ifrån honom.
Men på dagarna går det bra. Då tänker jag, att varje sak jag gör, gör jag för honom. När jag inte har lust att äta, äter jag för jag vet att han skulle tvinga mig att äta. När jag inte vill gå upp, går jag upp ändå för jag vet att han vill att jag ska göra det bästa av denna semestern. & jag gråter inte, för jag vet att om jag hade gråtit skulle han trösta mig direkt, han hatar att se mig ledsen. Han skulle torka tårarna snabbare än kvickt.
Det är lättare nu, när jag tänker på allt vi har tillsammans :) Vi har det så underbart tillsammans, han är faktiskt den bästa jag träffat i hela mitt liv. Ingen har behandlat mig så, ingen har visat sina känslor på det sättet mot mig tidigare. Ingen har förut gjort mig såhär kär, men det är jag idag.
Att vara så långt ifrån dig värker i mig, nästan så det gör ont att andas ibland. Men jag klarar det pga dig, för jag vet att du vill det. & det viktigaste för mig, är att göra dig lycklig.
Jag kommer stanna hos Rasmus tills han ber mig att gå. Tills han inte vill ha mig längre. Jag kommer aldrig sluta älska honom, för det finns ingen som min pojkvän!
Jag saknar inte maten, liksom, äta mat ute varje dag är ju helt okej ;)
Jag saknar inte klimatet, vem gör det i denna värmen?
Jag saknar däremot min pojkvän. På dagarna går det bra, då pratar vi i telefon några minuter och då känns allt mycket bättre! När jag får dagens sms mår jag också mycket bättre. Vi skickar ett sms om dagen och det känns ändå bra, för det blir jobbbigare om vi pratar för mycket. Då saknar jag honom för mycket och då är inte tårarna långt ifrån. Men jobbigast är på kvällen. När jag tänker på att ligga i hans famn och somna, pussa honom godnatt och säga att jag älskar honom när han bara ligger någon cm ifrån mig. Det är jobbigt på morgonen, när jag inser att hans armar inte är slingrade runt mig och att jag inte vaknar av hans kyssar mot min nacke - jag vaknar av ett jobbigt alarm hundra mil ifrån honom.
Men på dagarna går det bra. Då tänker jag, att varje sak jag gör, gör jag för honom. När jag inte har lust att äta, äter jag för jag vet att han skulle tvinga mig att äta. När jag inte vill gå upp, går jag upp ändå för jag vet att han vill att jag ska göra det bästa av denna semestern. & jag gråter inte, för jag vet att om jag hade gråtit skulle han trösta mig direkt, han hatar att se mig ledsen. Han skulle torka tårarna snabbare än kvickt.
Det är lättare nu, när jag tänker på allt vi har tillsammans :) Vi har det så underbart tillsammans, han är faktiskt den bästa jag träffat i hela mitt liv. Ingen har behandlat mig så, ingen har visat sina känslor på det sättet mot mig tidigare. Ingen har förut gjort mig såhär kär, men det är jag idag.
Att vara så långt ifrån dig värker i mig, nästan så det gör ont att andas ibland. Men jag klarar det pga dig, för jag vet att du vill det. & det viktigaste för mig, är att göra dig lycklig.
Jag kommer stanna hos Rasmus tills han ber mig att gå. Tills han inte vill ha mig längre. Jag kommer aldrig sluta älska honom, för det finns ingen som min pojkvän!
Kommentarer
Trackback
